Förändringar

Jag har inte skrivit på ett bra tag, o det är kanske inte så konstigt. Jag har varit fullt upptagen, dels med de fackliga engagemang jag har haft, med att försörja mig o med huset jag o min fästmö har bott i. Jag brukar gå tillbaka i foto arkiv för att fysiskt se vad som faktiskt har blivit gjort sen jag flyttade hit. Men jag har inte hunnit klart, vissa grejor är kvar att göra. O det kommer inte att hinnas med...

Min sambo fick jobb på annan ort o nu i dagarna fick jag ett knäck i samma ort. Så nu går flyttlasset o till en ny o oviss framtid. Första bilden är styrelsen i verkstadsklubben där jag har suttit med. Jag blev fackligt engagerad för att kunna påverka o ändra arbetsplatsen där jag verkade. Jag fick en chock när jag började där, var som att bli förflyttad bakåt i tiden när det gällde villkor o arbetsmiljö. Men jag har idogt arbetat o verkat för en förändring tillsammans med andra engagerade människor o det har haft effekt. Men nu ser jag slutet på mitt engagemang. Det har varit givande o belönande kan jag tycka.

Den andra bilden är den andra verkligheten jag har levt i, min sambo är raggare. Har också varit en upplevelse för en fördomsfull man som mig själv. Men jag har fått kompisar i en annan sfär o det har berikat min värld. Kommer att bli tråkigt att lämna den delen av mitt liv bakom sig.

Jag har rört på mig en del i mitt liv, jag har bott i andra länder o jag har arbetat sen jag var 14. Jag har satt barn till världen o har haft mina stridigheter o konflikter med x o bekymmer med försörjning o stöttning åt mina barn. Jag är ju inte raketforskare utan alla jobb jag har haft har varit kroppsarbete. men det har gått mycket tack vare mina x som har varit mycket duktiga o goda föräldrar. Min egen roll i föräldraskapet kommer jag nog att bli bedömd o betygsatt för av historien så jag har inga åsikter om det. Det får mina barn o omvärlden ombesörja.

Med stigande ålder o erfarenhet har jag slutat att anpassa mig till gängse normer o uppfattningar. Har nog kostat i det sociala livet men det lämnar jag därhän. Mina uppfattningar o moral är mina egena, behöver inte passa ngn annan än mig själv. Jag har fått bita mig i tungan ibland dock. Har inte sett konflikter i allt som meningsfullt. Det räcker för mig att vara trygg i min uppfattning, har ingen lust att omvända andra.